Jag föddes 1 April 1949 klockan var 04:37.11,09 utanför den lilla skärgården i Parodiego. Alla sa att jag var ett Aprilskämt och att Påskharen var min pappa. Min mamma var en "Rapphöna" och brukade rappa på stans inneställen.
När jag skulle födas så hade mina föräldrar parkerat sin buss i bussficka 5 utanför centralstationen. Det var mitt i rusningstrafiken och de fick springa 500 meter samt 3 centimeter för att nå fram till sjukhuset.
Det var +10 grader ute och vinden blåste 20 sekundmeter mot nordöst där vår stora kyrka låg. Kyrkan var centrum i Paradiego, och till höger om den låg den lilla bensinmacken
Statoil, där man kunde tanka 96 oktan blyfritt.
Jag har alltid tyckt om att skriva, och använde en reservoarpenna när jag skrev 60-tals dikter under mitt första levnadsår 1949. Det var oblekta A5 ark jag skrev på som kom från Karlskoga finpappersbruk.
Jag började som sagt skriva dikter redan som barn. Jag hittade en gammal skolåda där det stod ”Made in Japan” på en gång. Och det var det som gav mig inspiration till mitt nuvarande diktande.
Som barn lyssnande jag gärna på äldre, mest gillade jag deras storgräl. Ur denna källa fanns hur mycket som helst att ösa ur!
Mitt liv är som de flestas fyllt av med- och motgångar, glädje och sång. Jag minns en gång då vårt kylskåp fick köldskador eftersom det var så fruktansvärt kallt ute. Minst - 20 grader ute, eftersom vi då var på semester vid Nordpolen. Vi fiskade alltid i vaken där isbjörnarna höll till.
Jag är tidigare publicerad i Kalle Anka, Aftonbladet, lokalpressen, samt playboy, (2 gånger), och numera även på internet med alla inskickade dikter. Jag har också intervjuats och läst egna dikter i lokalradion (55,0 MHz).
Beträffade min utbildning så började jag som ståuppare. Har också gått 9-årig skogsmulle skola, tvåårig fackskola, söndagsskola (gått om två gånger pga. dåligt uppförande).
Vad jag framför allt vill åstadkomma med mitt skrivande är att förmedla så mycket glamour som möjligt, samt ge ögat betraktelser i form av ord. Till mina läsare hoppas jag att kunna föra detta poetiska pladder vidare. I dikten förverkligar jag mina psykopatiska tankar och idéer.
Genom att sätta ihop små skärvor tills de lekfullt bildar ett stort skyltfönster, skapar jag någonting nytt; någonting stort som man kan kasta iväg mot någon.
Jag vill tillhöra den moderna konstens skaldegeneration. Min poesi – i all sin enkelhet – vill också förmedla en massa smörja till mina medmänniskor. Dikten är ju ordets måleri!
Slutligen är jag mycket glad och tacksam över att få deltaga i ”Parodiska resor 5” .
När jag skulle födas så hade mina föräldrar parkerat sin buss i bussficka 5 utanför centralstationen. Det var mitt i rusningstrafiken och de fick springa 500 meter samt 3 centimeter för att nå fram till sjukhuset.
Det var +10 grader ute och vinden blåste 20 sekundmeter mot nordöst där vår stora kyrka låg. Kyrkan var centrum i Paradiego, och till höger om den låg den lilla bensinmacken
Statoil, där man kunde tanka 96 oktan blyfritt.
Jag har alltid tyckt om att skriva, och använde en reservoarpenna när jag skrev 60-tals dikter under mitt första levnadsår 1949. Det var oblekta A5 ark jag skrev på som kom från Karlskoga finpappersbruk.
Jag började som sagt skriva dikter redan som barn. Jag hittade en gammal skolåda där det stod ”Made in Japan” på en gång. Och det var det som gav mig inspiration till mitt nuvarande diktande.
Som barn lyssnande jag gärna på äldre, mest gillade jag deras storgräl. Ur denna källa fanns hur mycket som helst att ösa ur!
Mitt liv är som de flestas fyllt av med- och motgångar, glädje och sång. Jag minns en gång då vårt kylskåp fick köldskador eftersom det var så fruktansvärt kallt ute. Minst - 20 grader ute, eftersom vi då var på semester vid Nordpolen. Vi fiskade alltid i vaken där isbjörnarna höll till.
Jag är tidigare publicerad i Kalle Anka, Aftonbladet, lokalpressen, samt playboy, (2 gånger), och numera även på internet med alla inskickade dikter. Jag har också intervjuats och läst egna dikter i lokalradion (55,0 MHz).
Beträffade min utbildning så började jag som ståuppare. Har också gått 9-årig skogsmulle skola, tvåårig fackskola, söndagsskola (gått om två gånger pga. dåligt uppförande).
Vad jag framför allt vill åstadkomma med mitt skrivande är att förmedla så mycket glamour som möjligt, samt ge ögat betraktelser i form av ord. Till mina läsare hoppas jag att kunna föra detta poetiska pladder vidare. I dikten förverkligar jag mina psykopatiska tankar och idéer.
Genom att sätta ihop små skärvor tills de lekfullt bildar ett stort skyltfönster, skapar jag någonting nytt; någonting stort som man kan kasta iväg mot någon.
Jag vill tillhöra den moderna konstens skaldegeneration. Min poesi – i all sin enkelhet – vill också förmedla en massa smörja till mina medmänniskor. Dikten är ju ordets måleri!
Slutligen är jag mycket glad och tacksam över att få deltaga i ”Parodiska resor 5” .


Comment