Då och då får jag ett oväntat minne. Han nickar och antecknar i sitt block de spridda fakta som gäller mig. Mitt i tankeströmmen hörs några ord från hans håll.
- Din tid är ute!
Ja, min tid är ute, reser mig sakta. Borstar bort smärtan.
Min tid är ute, som om jag inte visste det!
- Din tid är ute!
Ja, min tid är ute, reser mig sakta. Borstar bort smärtan.
Min tid är ute, som om jag inte visste det!
