Aldrig mer

[msfantasia]

Finns inga ord, allt jag kan ge är kramar och försök till tröst och värme

[Lover]

Nej det kan man inte förrän man upplever det själv...men det är en ständig bearbetning. 1,5 års ständiga känslostormar..chock, ilska, förtvivlan, hopp, förtvivlan, hopp..oro..förtvivlan..osv. Slutligen accepterandet av det oundvikliga. Sen tar man vara på det man kan så länge man kan..under tiden väntar man på slutet.

Inte meningen att chocka någon med den dikten..behövde skriva av mej lite - inte trodde jag att det skulle vara så många som läste den..

Nej jag vart bara chockad för att jag inte hade en aning.
Ja du hinner ju iallafall säga det du vill säga till honom.. det är väl en liten tröst iaf

[JessicaRabbit]

Vad rara ni är allihop!! Ni anar inte vad det betyder!!

Livet går ju sin gilla gång och har gjort så hela tiden på nåt lustigt sätt. Och det kommer det fortsätta med. Sorgen finns där hela tiden, ändå kan man vara glad och njuta av livet. Men visst blir det tungt ibland. Med hans sjukdom, min sjukdom, vardagsbekymmer och ekonomi i en enda röra..

Livet är ändå förunderligt glöm inte det!

[JessicaRabbit]

Nej jag vart bara chockad för att jag inte hade en aning.
Ja du hinner ju iallafall säga det du vill säga till honom.. det är väl en liten tröst iaf

Precis! Om det finns nån fördel med en sån sjukdom så är det att man hinner bearbeta mycket av sorgen innan bortgången och man hinner säga allt det där man vill. När han är borta kommer jag inte att behöva ångra att jag inte sa det jag kände..man kan förbereda saker på ett annat sätt.

Men jag sörjer allt vi inte hann uppleva tillsammans..

[Skorpan]

Aldrig mer

Varför?
Snart finns du inte.
Snart är du borta.
Du har kämpat länge.
Kampen är snart över min älskling.
Då får du vila.
Vill hålla kvar dig men det går inte.
Vill kämpa men får inte.
Din glöd har slocknat.
Du blir uppäten.
Jag ser att tiden rinner ut.
Snart är dagen här då allt är slut.
Aldrig mer ska jag se dig le
Aldrig mer ska jag krama dig
Aldrig mer ett litet sms
Aldrig mer dricka kaffe med dig.
Aldrig mer älska med dig.
Aldrig mer ska du sitta i din soffhörna.
Aldrig mer ska du komma in genom dörren
Aldrig mer ska jag höra din hosta
Aldrig mer ska vi skratta med varann.
Aldrig mer får jag höra din röst.
Aldrig mer nånting.
Ofattbart. Och ändå.
Ändå längtar jag.
Längtar till slutet.
Varför?
För då är det äntligen över.
Den långa sorgen kanske får ett slut då?
Har sörjt så länge nu. Och hoppats och förtvivlat om vartannat.
Så jag längtar till slutet. Men jag fasar för det också.
Varför?
För då är det oåterkalleligt slut.
Och alla de där "aldrig mer" tillhör inte längre framtiden.
Då är "aldrig mera" nu.
Och cancern har vunnit ännu en kamp som vi aldrig kunde vinna.
Igen.
Varför?

jag var bara tvungen att läsa igen....det var en så gripande kärleksförklaring och beskrivning på ert öde.....så utlämnat så klart så hemskt...men ändå så kärleksfullt

[Mellon]

Varför kan man inte få lämna över cancer istället till någon som vill ha det?

[Xx24-7]

Nå skal jeg først innrømme at jeg har fulgt etter Skorpan inn hit.

Men det var virkelig et rørende dikt, og jeg sitter her nå og griner...Ja, jeg tenker på hvor sårbart livet egentlig èr, og hvor dårlig man èr til å ta vare på dèt fullt ut.Kan bare snakke for meg selv,men vet jo også om en haug med andre som har det på eksakt samme måte, desverre.

Vel, det var flott skrevet av deg, JR !! Ja, kjempebra at du vågde å sette ord på følelsene slik !! Og jeg må si jeg føler med deg i denne sorgen, skjønt heeelt kan man jo selvsagt ikke. Det er uansett DU som sitter med den tyngste byrden der.
MEN; jeg vil iallefall gi deg en riktig god klem i det minste.Og; takk for disse ord, som fikk en til å tenke litt ekstra i natten!!

[Klossan]

Har aldrig skrivit nån dikt förut..

Men det var skönt att skriva av sig. Fast lite läskigt att blotta sina känslor så där..

Du skriver jättebra. Dikten tog rejält så jag skyndade ut när jag var här igår och kikade för jag blev så lissen i ögat...


Kram på dig.

[JessicaRabbit]

Tack allihop!

[Fjällis]

Precis som Klossan blev jag lessen i ögat.
Finns inga ord.

[Lexie]

Din dikt berörde mycket, finns inga ord. En stor till dej JR

[TequilaLady]

Till JR



jobbigt med avsked beroende på
sjukdom, avstånd
eller andra omöjliga lägen

[JessicaRabbit]

Tack Lexie och fjällis!

Och TL:






Till alla som gett mig tröst och uppmuntrande ord! Är glad för att ni finns allihop!

[Subba]

Jag vill bara hålla om dig.
Jag önskar att jag kunde skicka kärlek och tröst till dig mer handgripligt än bara genom ord, men det kan jag ju inte.

Kära, kära JR....
Mina tankar är hos dig, hos er.

[Boubou]

Älskade kära Cybermorsan min!

Jag blev så lessen när jag läste! Det gör ont i hjärtat på mig.
Kan bara ge dig en massa kramar och säga att du vet att du kan få prata/skriva av dig så mycket du bara vill och kan! Jag kommer iaf lyssna och ge stöd.